Biografi med egna ord

Jag började spela gitarr 1962, då jag fick en ljusblå Hagström Kent i julklapp av min far. Mina stora förebilder var då den Engelska instrumentalgruppen The Shadows och framförallt deras supercoola solo-gitarrist Hank B Marvin. Rätt snart började jag lyssna på bluesmusik- jag fick en dag höra ”Still A Fool” med Muddy Waters på radion, sen var det kört. Mina största influenser i musiken kommer från femtio och sextiotalet. De viktigaste när det gäller gitarr är, förutom Hank B, Jimi Hendrix och Albert King.

På 70-talet spelade jag mycket s.k.fusion, dvs en herrans blandning av Rock/Jazz/Latin med mycket stort inslag av improvisation – det lät nog för det mesta för dj-vligt, men vi hade väldigt kul! Grupperna jag spelade med på sjuttiotalet hette: Paraphernalia, Soffgruppen, Dovra, Västanvind och Schnabel. På slutet av 70-talet hade jag definitivt fått nog och ville ”ner på jorden” igen. Punkrörelsen inspirerade mig att sätta ihop ett rått rockband med fötterna i lerig blues. Gruppen hette SKY HIGH och skulle visa sig hålla ”för alltid!” Vi gjorde fem album under 80-talet: ”Sky High”, med Svenska Texter kom 1980, no2 ”Still Rockin´” med engelska texter-proddad av Lou Stonebridge (The Blues Band) kom 1982. Vårt stora genombrott kom med album no 3 – ”Freezin´Hot” som lanserades via en proffsigt gjord konsertvideo på bl.a. MTV år 1985.

Vårt fjärde och hitills mest kommersiellt framgångsrika album ”Humanizer” kom 1987 och det sista 80-tals albumet – ”Have Guitar, Will Travel” -gjorde jag tillsammans med ett gäng välrennomerade Amerikanska rockmusikanter (Prairie Prince, från The Tubes-trummor/Ross Valory, från Journey – elbas/Norton Buffalo, från Steve Miller Band – munspel och Tim Gorman, från The Who – keyboards) i San Fransisco.